december 2011 Archives

Snart är 2011 slut. Vi har ätit gott och barnen har kastat sig över 3368 i väntan på midnatt då vi ska skicka upp våra lyktor. 

Vilket år det varit. Mycket turbulens och det stora på det personliga planet har så klart varit skilsmässa och att lära mig att leva ensam varannan vecka. Tack Kvarskatten för våra 21 år tillsammans. Not all bad ;)

Mycket funderande på de stora frågorna och meningen med livet har det varit. Mycket övning på att vara här och nu och jag tror jag lyckats ganska bra. Under 2012 kanske jag ska öva på tålamod för det har jag inte mycket av i normala fall. 

Tack alla vänner som varit där för mig under 2011, både nya, nygamla och gamla. Jag tror ni alla vet vilka ni är. Tack för att ni finns och att ni tar upp plats i mitt hjärta. Love you all. <3 

Flera vänner har beskrivit 2011 som det hemskaste, men jag tycker det i stort varit mycket givande. "? Är du knäpp? Du har ju skilt dig." Visst har det varit omtumlande men samtidigt mycket lärorikt och öppnat för nya möjligheter. Tiden innan en skilsmässa kan som ni säkert kan gissa vara tung och nu efter det är slut så känner jag mig faktiskt lättad. Så 2011 har nog inte varit det hemskaste. 

Gällande 2012 så har jag stor tilltro till framtiden och det gäller att göra det bästa av läget i alla situationer. Se det goda i människor och försöka få mina medmänniskor att må bra och prestera efter bästa förmåga. Samtidigt försöka vårda mina vänrelationer och växa ytterligare som människa. Låter vuxet kanske men samtidigt vill jag behålla barnet i mig, min nyfikenhet, min glädje för nya saker och min passion för det mesta jag tycker om att göra. Jag är övertygad om att 2012 kommer att bli ett underbart år!

Kom ihåg att ta vara på livet och krama era nära och kära. 

Under 2012, ge någon som behöver det en kram och säg något snällt. En enkel handling och några ord kan göra en otrolig skillnad för en person som är nere. 

Kram på er allesammans!!! 

 

Fikat färdigt för idag med massor av trevligt sällskap. Kan verkligen rekommendera Lilla Kafferosteriet om man vill ha det trevligt. Kanske beror på sällskapet dock :)  

Åker tåg med solen i ögonen och full vår ute. Känns konstigt med all vinter där hemma. 

Tatu i öronen och bra bok i telefonen. Sol i ögonen. Underbart. 

 

Goder morgon alla glada morgonmänniskor och god morgon till er andra också. 

Idag blir det en tur till metropolen Malmö för en hel dags fikande med diverse människor, bland annat en fd Luleåbo, vänner från gymnasiet och kanske även min låtsassyster. 

Om någon i Malmö vill träffas i eftermiddag så säg till. Har lite strötider över i kalendern som kan bokas :)

 

Idag var jag ute och knallade omkring i mörka skåneskogar med sällskap av en mycket skarp måne på himlen.  

Så skönt att få vandra omkring med sina egna tankar. Se öppna kalhyggen och skiftningar mellan olika typer av skog, vissa ljusa och andra mörka som natten. 

Nästan 1 mil blev det på stigar, vägar och på känn rätt ut i stiglöst land. Skönt i kroppen efteråt och känns så rätt att klampa omkring i kängor och mina Vidda. 

Skogen är så annorlunda från Luleå men det jag gillar bäst här i lilla byn är att man inte hör bilar. I Luleå hör man bilar var man än är tyvärr. Ljudförstörelse. 

Lugn i kroppen är skönt. 

 

Hej alla ni som tänker köpa raketer och smällare till nyår! Snälla låt bli. Tänk på miljön och djuren! Vill ni bränna upp pengar så skänk till välgörenhet istället. 

Ps. Tysta ljuslyktor är mycket vackra!  

Borden bågnade av mat, mat i massor, janssons, piroger, tomatsoppa med ris och massor med grönsaker.

Nu bågnar stolarna då alla är mätta och extra tjocka. Så mätta att efterrätterna får vänta. 

Hos mamma är det omöjligt att inte gå upp i vikt. Vikten den ökar som om man hamnat på en annan planet. Tung som en elefant. 

Ska det vara en mintkaka Prof. Parnes? Den är lövtunn. 

 

Att vara här och nu är något man måste öva på, mycket. Eller kommer man någon till till ett plan när man alltid är det utan att tänka på det? Behövs det kanske en katalysator? En person som hjälper en? En träningskompis??

Ligger här i min mormors rum och tittar mig omkring. Tittar på mönstret i taklampan, den mörka tavlan som visar ett landskap i vad som ser ut som England med ett litet hus och en stenbro, ser kristallrosen på bordet bredvid mig, symaskinen och mammas tavla med en hästsko bland annat på. 

Känner inte för att stiga upp, bara ligga här hela dagen och läsa en bok och tänka. 

// Jag tänker alltså finns jag. 

Om två timmar bär set dock iväg mot Jönköping för att hämta trollen. Mina gullungar som jag inte sett på en vecka. 

Nu tycker min kropp att det är att stiga upp plötsligt för hungern brände till i magen. 

Hoppas ni får en i underbar dag allesammans och kom ihåg att vara här och nu. En dag i sänder och glöm inte att ta vara på nära och kära. Skicka en virtuell kram. Säg att du gillade vad någon gjorde. Försök sprida positivism omkring dig! Låt oss tillsammans göra fler glada på jorden. 

 

Goder morgon alla glada människor.  Under natten kom min vän snön tillbaka och gömmer nu all is på vägarna. Allt är vitt och vackert igen. Det blåser lite där ute men det ska väl inte stoppa en från att ta en lång promenad i skogen. 

Ut och röra på sig bör man annars dör man! -Men jag kommer ju att dö (antagligen) ändå?? Men gör det för endorfinerna då tjockis. Ut med dig. 

Ikväll blir att flyga iväg över himmelen. Att sätta sig i stålkorven och bidra till utsläppen. Fy på mig. Alternativet är ju att åka tåg men set vet vi att set inte går att lita på. Imorgon däremot blir det ca 8 timmars resande över 5 tåg. i stålkorven kan jag passa på och njuta av lite Internetfrihet men den kommer att successivt försvinna under 2012 när även SAS inför Internet på sina korvar. 

Flyg Peter flyg, och Peter flög. Han flög genom natten, över stad och vatten. Han flög till Sveriges ände, 1145 km bort där livet vände. Två flyg han flög för att komma till lilla kära mamma. 

 

Fick till en mycket god soppa idag och här är receptet:   

 

 

 

Tar mig en lugn promenad hem efter 10h hårt arbete på fötterna. Hårt men härligt. Jag hittade direkt min plats i köket där jag tog kommando och maten blev klar ganska precis 1400 när det började. Synd bara att vi fick kasta så mycket och ännu mer kommer att kastas imorgon när det städas tyvärr. En härlig jul även om det känns konstigt att gå hemåt mot ett tomt hus. 

God jul på er allesammans. Ta hand om era nära och kära. 

 

A Christmas Wedding av James Patterson och Richard Di'Lallo. Ännu en bok avslutad och denna var så söt och gullig att jag bra inte kan låta bli att rekommendera den. Inga mord, inget våld dock lite cancer och massor med kärlek, stora familjer, goda tankar och bröllop på julafton. Man blir alldeles mjuk i hjärtat av att läsa den. En sådan bok som man inte att den ska sluta utan läser långsammare när man närmar sig slutet för att dra ut på det och suga på karamellen. 

Nu är det dags att masa sig upp ur sängen och bege sig till GemensamJul för att ställa i ordning allting som behövs göras där innan portarna slås upp 1400. 

 

 

Intressant början på jullovet. Börjar med att göra det jobb jag gillar absolut bäst, programmera i nästan 4 timmar men nu måste jag få lite glid under fötterna i skogen! Schwooooosch.   

Lyckades ha internetuppehåll i hela 5h timmar idag (rekord för mig ;)) och tog mig en tupplur till och med. Inget chattande, inget SMSande, inget FB, ingenting. Grundade med svart ris med grönsakskokosmjölkswok och sedan bara slappade. Skönt.... 

Nu kom tanken att man kanske skulle åka lite skidor men jag känner mig så avslappnad och lat och just nu så jag sparar det nog tills det är ljust igen imorgon. Ska nog dega lite framför dumburken... kanske lite Suits? 

Men just ja, jag var ju sugen på Key Lime Pie så en sådan måste jag nog svänga ihop ikväll. Kan man baka för mycket sötsaker?  

God morgon alla morgonsurfare på livets våg! 

Har ni sovit gott? Sover ni kanske fortfarande? Vaknade själv för ett tag sedan och kan inte somna om tyvärr. Väckarklockan ska ringa om 75min (0700) så det känns ju lite onödigt att vara vaken nu, eller hur?!

I em börjar barnens jullov och det betyder att de sätter sig på ett tåg och åker söderut utan mig *sniff*. Kanske därför jag känner mig orolig. 

Eller så kanske det är den årligt återkommande känslan vid årets slut där jag medvetet och omedvetet funderar på vad jag egentligen åstadkommit det senaste året. Detta år har varit ganska konstigt med många nya saker att lära sig och då främst att lära sig leva ensam. Inte så lätt som det låter faktiskt även om det är skönt att vara ensam stundvis. Barnen är här varannan vecka och just bytena har varit lite tuffa. Att gå från ensam i huset till +2 barn plötsligt och sedan en vecka senare -2 barn.  Jag älskar min barn över allt annat..... 

När jag är ensam så har jag dränkt mig i arbete och andra saker att göra. Full rulle hela tiden för att trycka ner känslorna men det är bara en illusion. Samtidigt vill jag ju vara med barnen när de är hos mig och för att jämna ut arbetstimmarna så tar jag då kortare arbetsdagar vilket i sin tur betyder mindre plats i kalendern när folk vill boka in möten och då får jag skuldkänslor för det.  

Åhhh vad mycket känslor och tankar det snurrar i mitt huvud just nu. För lite sömn gör ju inte saken bättre...

God morgon, god dag, god kväll, god natt.....

 

Kan för övrigt varmt rekommendera boken "Året runt med Saltå Kvarn". Fick den i tidig julklapp av dem igår och där finns massor med vad verkar vara mycket goda recept!!!  

 

Idag hade vi julfest på jobbet. Det var i mitt tycke en mycket trevlig tillställning, i alla fall initialt. Vi har lite av en tradition där en av de som jobbar på vår institutionen berättar lite roligt om olika saker som hänt under året. Han är mycket underhållande och är klart mer underhållande än många som jobbar med det professionellt. Som en del i detta tycker han att det ingår att häckla olika personer, både internationellt (t.ex. Berlusconi) men även lokalt. T.ex. personer som inte städar sina kontor etc. När det gäller personer lokalt så är det kan tyckas självklart att man måste gå lite mer varsamt fram än om man häcklar en stor känd politiker. Jag blev idag utsatt för hans häckleri på ett sätt som gjorde mig mycket illa berörd där han klart gick över gränsen. Ska det vara så på en bra arbetsplats? Till saken hör att just denna individ är väldigt trevlig och vi har jobbat en del tillsammans över åren och det gör mig ännu mer besviken.   

Efter en skön promenad i skogen inser jag återigen hur vackert det är här uppe i norr. Snön ligger tjock och varm på träden och när man lägger sig på marken och stirrar upp mot himlen mellan stammarna så är det svart att inte känna sig lite poetisk och varm i hjärtat. 

Snö å snö du fina vän, tack för att kramar mig i skogen och tar min stress ifrån mig. Tack för att du lyser upp mitt liv med din vithet. Tack för att finns och stannar hos mig. 

 

Det märks att folk längtar efter julen. På Facebook är det febril aktivitet med massor av kommentarer samtidigt som jobbmailen är stilla. Själv börjar jag jobba först 1630 idag men vad gör alla andra???  

 

Ibland behöver man en spegel för att se sig själv.   

En fördel med att somna innan 21 och är att det finns potential för att få sova länge. Nackdelen är att man vaknar så tidigt om man nu inte lyckas sova länge. Sovit drygt 6h och vaknade på Pi. 

Har en massa stress i kroppen tyvärr som jag inte förstår mig på just nu och inte lyckas bli av med. Normalt är jag ganska duktigt på att sätta fingret på vad som gör mig stressad och kan då bearbeta det men inte denna gång vilket kanske stressar mig ännu mer. 

Någon annan som är vaken mitt i natten? 

 

 

Jag vill ha mer jul. Ge mig mer jul. Jag vill ha mer jul. Ge mig mer jul. Ge mig mer mer. Jag vill ha mer mer. Ge mig....  

 

tar en paus i köket. Strax kommer bästa vännen (woohoo) och hälsar på och självklart måste vi äta gott. Det blir cannelloni på hemmagjord pasta med en fyllning av grönkål, morötter, purjolök, vitlök, hemmaodlade pepparfrukter och massor med andra kryddor. Såsen blir en tomatbechamel med grädde och hela alltet blir toppat med rostad paprika och riven ost. Till detta tror jag bestämt det får bli rårivna morötter för det var längesedan. Och kanske skvätt Kullamust?!  

 

 

Eva Cassidy, Norah Jones, x-models, Israel, Tatu.... man kan inte bli annat är vemodigt och mjuk i hjärtat. Sitter framför en brasa och njuter av lugnet och funderar på de stora frågorna. Försöker vara här och nu och känner att jag lyckas ganska bra idag. Skönt... nästa vecka blir nog lugnare... färre deadlines plus att på tisdag tänkte jag vara ledig med lillgubben.  

Vaknade med ett ryck 815. Hade tydligen glömt sätta på väckarklockan. Stress och deadlines. Blääää. Nu tycker min kropp och knopp att jag borde vara ledig. 

Senaste månad(ernna) har det fullt i kalendern och varit lite utrymme för motion och fritid. Fick just frågan från en som jobbar i Abisko om jag kommer upp i jul och insåg då att jag inte lyckats komma dit sedan september. Jag skäms! Vad är det för meningen att jobba i ekorrhjulet om man inte hinner med det roliga?

 

Vinden viner. Huset knakar. Regnet droppar. Har Vintern har migrerat norrut???

Sängen är varm och skön. Kan en go rund gubbe få stanna här hela dagen? Läsa böcker. Chatta. Filosofera. Jobba kanske men inte stiga upp. 

Hur göra med maten? Jag behöver definitivt en husbetjänt. Åhh alla dessa praktiska problem som uppkommer när en go rund gubbe känner sig lat. Livet är hårt mot de mjuka. 

 

Vilken härlig dag det varit. Vinter är här för fullt och och idag har vi välkomnat den ordentligt. Vi skottade (ja det behövdes ;)), åkte skidor, byggde snögrotta, hade snöbollskrig och rimmade under fullmånen för full hals. Härligt!   

Snö, å kära snö. Du ligger så fin där ute. Så vacker. Så len. Synd bara att du är så lat så att du inte flyttar på dig själv från min uppfart. Strax kommer jag ut smeker dig med skyffeln och ger mig själv lite motion för det behövs verkligen. Tack snö, kära vän.   

Att baka eller inte baka? Är det frågan? Frågan definierar om vi lever eller är döda? Känner ni det varma brödet.... hör ni prata när det precis kommit ut ur ugnen..... Hej brödet!    Känner ni doften, doften av nybakat bröd.... mmmm underbart..... bröd, livet gåva till mänskligheten.... färskt bröd... bröd i alla smaker och former... mmm brööööd.   

Stockholm, Stockholm, Stockholm, du regniga betongklump. Var har du gömt din gröna sida? Var har du gömt din vackra sida? Varför visar du denna tråkiga framsida??? Fram med paraderna! Fram med rikliga mängder av snö. Fram med solen. 

Gör oss glada. Släpp flingorna loss, det är vinter.  

När en man blir övergiven av bästa vännen en helt vanlig tisdag, så blir mannen i fråga deppig en stund. Bästa medicinen för den deppiga mannen blir chattande vilket i sin tur leder till att mannen (fortfarande samma man) får sig en massa god mat, påprackad hokuspokusmedicin som mannen (som nu inte är deppig längre) ska inmunda för att förebygga prostatacancer (påprackerskan var ju inte ens snygg). 

Efter en strålande måltid med trevligt sällskap (hej Marcus Nilsson) så vandrade mannen med sällskap av den andra något yngre mannen) vidare mot ett klocktorn som visade sig vara en pub (Big Ben Pub). Men inte vilken pub som helst, utan en Stockholmspub med garderobsavgift, "de ni" tänkte mannen tillsammans med mannen när han hängde ifrån sig sin jacka och fick betala för äran att göra så. 

Ner i källaren kastades de två männen (ja jag tror att de fortfarande var män) och konsumerade här is och tranbärsjuice till ljudet, ett väldigt HÖGT ljud när de misslyckades med att trimma in volymen på den magiska evighetsmaskinen som ger ifrån magiska ljud. (Mannen har alltid undrat hur de som skapar ljuden kan få plats i de små lådorna. Extra små taiwaneser kanske?). 

Bara 15 minuter sent så kom Improvisation och Co och underhöll de glada männen (ja de var fortfarande män tror mannen). Männen tyckte att föreställningen var superb och otroligt underhållande samt att de 4 bugg och en cocacola, nej vänta de 4 män och 1 kvinna (av den lite yngre sorten, i alla fall kvinnan) var mycket begåvade. Klapp Klapp sade männen i kör med en gemensam handstämma. 

Männen fortsatte sedan genom betongdjungeln och hittade en mystisk gång ner i underjorden där långa ormar kravlade omkring. Swusch, "tag plats, dörrarna stängs" Swusch. Konstiga ormar tänkte männen och gjorde som ormen sa åt dem. Tog plats..... 

Sedan dess har inget sett till dessa män, pojkar, yngligar, barnrumpor, bäbisar.... Vart to de vägen?  

Rulla tappre springare, rulla min fula vita stinkande Ford. Rulla mig hela vägen till raketen som ska ta mig vidare i livets underbara odysé och vidare mot stjärnorna. Dessa vackra och lockande stjärnor, finns ni eller har ni hunnit slockna innan er strålning har nått oss myror som springer omkring i livets labyrint. Tänk om alla ni stjärnor redan har slocknat. Tänk om.....

Tänk om all snö egentligen var vaniljglass. Tänk om.... 

 

Hur har ni det idag??? Vilka stora otroliga äventyr ska ni iväg på? Ska ni kanske undersöka en icke tidigare undersökt plats i universum eller kanske försöka hitta en ny matmolekyl som spränger alla smaklökar? Eller kanske leta efter den förnämligaste stimulansen för att stilla kroppsliga lustans begär???

För egen del ska jag ut i den stora urbanska djungeln och leta efter det ultimata samtalet men först måste jag förkovra mig inom säkerhetens mystiska och magiska område. 

På med aketonen och hauberken som skydd mot alla konstiga varelser i betongdjungeln. 

Iväg, iväg, iväg min tappre springare. Iväg mot oupptäckta platser i tid och rum.