Liggcykelträffen på Djurgården 2004-10-9
Vi skulle träffas utanför Karlaplans T-bana den 9/10 2004 – vi, som ville delta i en rundtur på Djurgården med liggcykel. Vi var 4, som mötte upp: Dennis Pedersen, , Lars Viebke, Krister Spolander och undertecknad Erik Forsgren.
Kl. 9.45 anländer Dennis Pedersen, som var en ny och positiv bekantskap för mig. Eftersom Dennis talar en flytande svenska utan brytning, förstod jag först inte, att han egentligen är bördig från Danmark. När han talade danska i sin telefon, trodde jag därför, att han i egenskap av svensk talade flytande danska. Så var det alltså inte. Till yttermera visso hade Dennis förfärdigat en alldeles egen trike med nästan rakt igenom egna lösningar. Han sade själv lite blygsamt, att hans verk enbart var att betrakta som en prototyp, men den prototypen var faktiskt mycket välfungerande och rolig att köra. Dennis är också återförsäljare av en hel del cykelartiklar och när en dröm att en gång få marknadsföra egentillverkade trikar. Jag önskar honom all lycka i detta företag, ty Sverige behöver fler tillverkare av liggcyklar. Bara de två sista åren har jag märkt en betydande intresseökning vad gäller sådana cyklar.
Som nummer två anländer Lars Viebke. Vi såg honom faktiskt komma farande på sin trike från vårt fönster på Mac Donald, där vi satt och fikade i väntan på att alla skulle komma. Sist kom så Krister Spolander, som en glad överraskning, eftersom han tidigare hade sagt att han eventuellt inte kunde komma. Fler skulle inte komma, varför jag tog fram och delade ut kartor och vägbeskrivning över vår stundande Djurgårdentur. Färden gick över Ladugårdsgärdet via Lindarängsvägen och fortsatte via Kaknäsvägen och Djurgårdsbrunnsvägen ned mot Djurgårdsbrunns värdshus. Sedan styrde vi kosan mot Rosendals slott och fortsatte Rosendalsvägen mot Biologiska museét. Därefter vek vi av mot Gröna Lund och stannade vid en helt underbar servering, som heter Blå Porten. Det var Krister, som tipsade oss om den. Blå Porten är en servering mitt på Djurgården med en prunkande trädgård och springbrunn. Jag kan tänka mig att många ”Här är gudagott att vara” har klingat här. Medan vi satt där och bara mös, kom det fram en presumtiv kund till Dennis. Denna kund var särskilt intresserad av trikar och så var ett livligt samtal om trikar i gång.
Så småningom lyfte vi och fortsatte mot Blockhusudden, som erbjuder en idealisk cykelväg längs stranden med inslag av härliga backar. Krister och jag passade här på att ”rasta” våra cyklar ordentligt. Trikarna körde i ett betydligt behagligare mystempo, så framme vid Prinsessan Ingeborgs väg slog vi av på takten och föll in i en lagom lunk. Vid Isbladsviken körde vi över bron och tog in på Hunduddsvägen, som ledde ända fram till Kaknästornet, där vi gjorde halt. Dennis hade här stämt möte med sina två barn och sambo. Dennis sambo visade stort intresse för våra cyklar och tog några bilder.
Vi var alla som deltog mycket nöjda med turen, som mera hade karaktären av ”myspys”tur än motionsrunda. Jag anordnar gärna fler turer av den här typen vid sidan av alla tempolopp, så att fler hittar fram till behagliga cykelturer utan krav på toppkondition. Vem arrangerar nästa cykeltur och när?
Vid pennan erik forsgren
Lars Viebkes bilder
Krister Spolanders bilder