"I have built an uncomfortable recumbent just to show it can be done."
En av mina favoriter Matt Weaver i sin Cutting Edge.
För sjätte året i rad är det dags för The 2005 World Human Powered Speed Challenge. Världens snabbaste liggister tävlar vem som kan köra 200 meter snabbast. Världsrekordet ligger på snitthastighet på lite drygt 130 km/h.
Följ tävlingarna här...
http://www.wisil.recumbents.com/wisil/whpsc2005/speedchallenge-2005.htm
Anderz Näslund med idolporträtt!
Dagen började med att jag vaknade före alla andra i hemmet, och
tänkte...detta är en historisk dag..vi ska ha en liggcykelträff i jönköping!
När jag väl satt vid frukostbordet tänkte jag att det vore trevligt om jag
han lacka ruggstödet på min liggis...så det gjorde jag, den blev svart!
Det tog ju ett tag att dona lite, och färgen hade inte riktigt torkat när vi
senare var på väg till träffen! Vi hade bestämt träff på ett torg i stan,
klockan två skulle vi va där.
Anderz Näslund hämtar mig med sin "buss", vi får rum med 4 cyklar och två
män, sedan var det fullt...ja, vi fick även med ett broschyrställ och några
stålrör som så småningom kommer att bli en Phyton ! (se bild). Vi kommer in
lagom till kl 2. Man var ju lite nervös för hur det skulle bli, och så,
skulle folk bry sig överhuvudtaget!?
Sedan så hade man ju bjudit in Jönköpings-Posten, så man undrade hur dom
skulle ta det (Med facit i hand kunde det ej blivit bättre,... första
sidan!!!).
Vi började med fika, smakade kanon! Det var extra trevligt för det kom lite
folk som har vetat om liggcykelklubben ett tag, som nu ville testa på lite!
Här blev det inte så mkt gemenskap för det var hela tiden någon som ville
prova en cykel, eller två, så vi var aldrig samlade tillsammans där, på gott
och ont!
Där hängde vi nästan två timmar. Av en slump gick P4 förbi och undrade vad
vi höll på med, så det sa vi, och då sa hon:-jag skulle prata med några här
framme om en demonstration, men det här verkar ju mycket roligare, får jag
göra en intervju? -jomenvisst sa vi! Detta reportage blev hennes huvudinslag
i måndagens program! Jättekul!
Jag tyckte väll att vi skötte oss hyggligt! Sedan när vi var vana vid
intervjuer var det bara att börja prata med tidningen, och det gick oxå bra.
Hon som skulle skriva om oss hade varit inne på våran hemsida och pluggat på
lite om liggcyklar, jag blev impad hon hade nog skrivit ut 15 A-4 sidor från
hemsidan som hon läst på! Det som kom i tidningen sedan blev riktigt bra,
jag är van att de ibland gillar att förvräng en del i pressen, men icke! Det
blev bara en grej som blev fel, hemsideadressen! Men det värsta som kunde
blev fel tycker jag, hur skall de nu hitta oss, tänkte jag. Dom fixade dock
en rättning senare i veckan!
Efter det cyklade vi till en kanottävling och visade upp oss! Det vart
populärt! Vi kom nästan inte där ifrån sen! Nu var det dax för midda´ hemma
hos stans nyaste liggist, Roine! Maten satt som en smäck! Där satt vi och
tjötade i några timmar, mkt trevligt! När jag sedan gick å la mig på kvällen
så var jag mycket nöjd med dagen! Jo föresten, när vi cyklade till middagen
så stötte vi på en liggist som jag visste bodde i stan men jag inte sett på
två år, så vi prata lite! (..du skulle ju skicka mig din mejl, gör det!) Det
var allt för denna gång! Vi får väll se om det kanske blir årsmöte här till
våren...!
..over and out!
Tompa
I lördags var jag i Jönköping på deras första officiella liggcykelträff. Det var uteslutande hembygggen där förutom Susannes Roulandt. Jönköpingsposten var där och fotade och även Sveriges radio (Ann-Sofie Karlman) kom förbi och intervjuade Anders Näzslund och Tomas Odelrot, se länk
http://www.sr.se/cgi-bin/jonkoping/program/index.asp?ProgramID=2281
Vi träffades vid två-tiden på Hoppets torg och blev intervjuade och fotade. Sedan tog vi en liten fika på kaféet bredvid och kl.15.00 var det dags för provcykling. Det var många som ville provköra och ungarna for som skottspolar på liggcyklarna medan de lite äldre tog det lite försiktigare. Sedan cyklade vi en sväng förbi Vätterstranden och vidare mot Rocksjön där det var en stor kanottävling. När vi kom så vände nästan samtliga blicken mot oss istället och flera ungdomar med föräldrar provade att cykla på en liggcykel. En tjej kom fram och frågade sin kille om han såg hennes kanotrace? Njaa, sa killen -Jag såg slutet i alla fall (han var helt upptagen med att cykla liggcykel :).
Efter att uppståndelsen lagt sig lite cyklade vi vidare mot Munksjön och sedan till Friardalen för att inta en mkt god Lasagne hos två av våra nyblivna medlemmar (tyvärr missade jag era namn, fy skäms på mig, men jättestort tack för er gästfrihet och för den goda maten). De visade sig vara sanna cyklister då de hade dekorerat lägenheten med två racercyklar i finrummet och ytterligare en racercykel och två fina handbyggda engelska touringcyklar i gillestugan. Mkt snack om HPV blev det runt matbordet och det var kul att få lära känna lite nytt folk.
Hoppas mer bilder kommer in från Tomas och Anders m.fl. Tack Tomas med kompani som arrangerade denna lyckade träff. Vi spånade lite om att bjuda in oss själva till vintern på en garageträff hos Henry i Kinna. Vad säger du om det Henry?
mvh Torleif
Här är lite bilder från träffen , men Tomas har plåtat mkt mer
Flevobike.
Midjestyrda liggcyklar är inte så vanliga. De omgärdas av blodiga historier om hur folk kört omkull efter att ha förlorat herraväldet eller i lindrigare fall helt enkelt inte lyckats lära sig att cykla på dem. Har en sådan cykel någon framtid?
En historia har den i alla fall och för liggcykelsammanhang till och med en lång historia. Den första kommersiellt framgångsrika midjestyrda liggcykeln heter Flevobike. Cykeln växte fram i händerna på Johan Vrielink som i mitten av 1980-talet arbetade som lärare på en yrkesskola i Dronten, Nederländerna.
Han hade blivit inspirerad av ett par experimentcyklar, bland annat triken A och cha-cha bike. Johan Vrielink byggde vidare på grundidéerna och lyckades skapa en cykel som var förhållandevis enkel att bygga. Flevobiken byggdes (och byggs än) av fyrkantsrör i stål vilket gör konstruktionen robust och ganska tung. På skolan blev det en tradition att eleverna som byggt sina examenscyklar tillsammans gjorde en cykeltur i grannskapet.
Numera har Flevobiken fått flera efterföljare. Liggcyklar med midjestyrd konstruktion finns i olika varianter och utföranden, på två och tre hjul. Så gott som alla är hembyggen. Bland gör-det-själv projekten är Jürgen Mages python den kanske mest kända. Håller intresset i sig kommer vi kanske att få se en ny kommersiell midjestyrd cykel inom en inte alltför avlägsen framtid.
Glöm balansen
En flevobike är midjestyrd men det innebär inte att man styr den med sin midja. Namnet kommer snarare av att cykelns ram är tvådelad och förenad med en led. Precis som på en traditionell liggcykel ligger man stilla med överkroppen och låter benen sköta trampandet. Skillnaden är att här trampar benen inte bara, utan genom att svänga benen åt endera hållet ändrar man också körriktning.
Första tanken när jag provar Flevobiken är "balans". Har jag balanssinnet som krävs? Det är ingen god taktik att ställa sig den frågan. Balans är resultatet av hur vi förflyttar vår tyngdpunkt och det sker utan att vi tänker på eller styr denna process, exempelvis när vi går. Skulle vi noggrant tänka på och analysera gåendet, som är en mycket sammansatt och komplex rörelse, skulle vi få stora problem att ta oss fram. Därför är det bara framförandet av cykeln man ska koncentrera sig på när man provar midjestyrt. Ett pedalvarv, och så nästa och ett till. Balansen inrättar sig efter de nya premisserna och blir pö om pö allt säkrare.
Följ cykeln dit den vill
Två råd hade jag nytta av när jag började träningen. Det första var att se rakt fram mot horisonten. Tittar du på dina fötter tappar du snabbt koncentrationen. En variant är att tänka sig att det står en vinsch långt framför cykeln. Från vinschen går en vajer som är fäst längst fram på cykeln. När du ställt in pedalerna i "power position" (ca fem i fem) och trycker på, tänker du att vinschmotorn startar och börjar dra in vajern. Den här mentala bilden kan underlätta de första försöken.
Nästa råd jag fick var "Att cykla Flevobike är en esoterisk sysselsättning". Det innebär att man inte ska sätta sig på cykeln och försöka styra den på samma sätt som man styr en vanlig cykel. Här sker styrningen genom att man tänker sig åt det håll man vill sedan kommer man dit. Den nybörjare som försöker styra antingen med fötterna eller med händerna känner strax hur han eller hon kämpar mot sin egen kropp plus tidigare nämnda tyngdpunkt, och behöver strax sätta ner foten i marken. I början är det istället bäst att följa cykeln dit den vill. När man väl behärskar tekniken kan man naturligtvis styra dit man önskar.
Armarna kan man med fördel hålla rakt ut åt sidorna. För att behålla balansen är detta mycket effektivare än att ha dem på styret. En van cyklist på sin midjestyrda cykel håller styret med lätt hand (eller inte alls). Den midjestyrda cykelns konstruktion gör handtagen till en plats lämplig att vila händerna och sköta reglagen, men inte att styra med. Därtill använder man benen.
Kontraproduktiv underlighet
Men belackarna då? Ja, det finns de inom hpv-gemenskapen som inte tar midjestyrda cyklar riktigt på allvar. Exempelvis skriver 1997 Ian Feldman på IHPVAs diskussionsforum att Flevobiken för utvecklingen bakåt för liggcyklarna i och med att väldigt få människor klarar att sätta sig på den och cykla iväg. Detta, menade han, skulle skrämma folk från alla typer av liggcyklar och förstärka deras rykte som svårcyklade. Flevobiken är en "kontraproduktiv underlighet", skrev Ian Feldman.
Midjestyrda cyklar tar längre tid att lära sig, det är helt klart. Men är det en nackdel? Visst kan det se farligt ut när någon ger sig på att försöka cykla en Flevo. Men det var ju likadant när vi var små och skulle lära oss cykla första tvåhjulingen. Det gick inte heller på fem minuter. Istället är midjestyrda cyklar en utmaning som låter oss återuppleva glädjen i att lära oss cykla.
När man väl behärskar tekniken kan midjestyrda cyklar användas för touring, racing, pendling och allt det man har en traditionell liggcykel till. Flevobike och dess arvtagare blir kanske aldrig brukscyklar för gemene man, men som hpv-er borde de genom sin enkla konstruktion och unika körupplevelse ha en självklar plats i cykelstallet.
Olaf Johansson
Några länkar om midjestyrt:
http://flevofan.ligfiets.net
http://www.python-lowracer.de/
http://www.airbike.de/
Fann häromdagen en artikel "Bicycle Dynamics and Control" av bl.a. Karl Johan Åström, en världsberömd reglertekniker från Lund. Artikeln är rimligt lättsmält, den börjar med en mycket enkel modell för att sedan inkludera alltmer detaljer för att till slut erhålla en realistisk modell som man kan dra intressanta slutsater från. Artikeln räknar på en vanlig cykel men resonerar även kring en bakhjulsstyrd variant. Jag tycker det vore intressant att få Åström att beakta vad som ger olika varianter av liggcyklar dess goda och dåliga egenskaper. Speciellt vore det kul om vi kunde få en bättre förståelse för hur en optimal Python bör vara konstruerad; vilka mått och vinklar ger vilka egenskaper? Jag tänkte därför försöka kontakta Åström och se om vi kan ordna en träff med honom. Lyckas vi med detta vore det mycket bra om t.ex. Dirk med sin BabyPython och Olaf med sin Monty kunde närvara. Ladda gärna hem artikeln och bilda er en egen uppfattning, så återkommer jag om/då jag lyckats kontakta Åström. Länk till artikeln finns nedan.
http://www.me.ucsb.edu/course_pages/course_pages_f04/ME97_197/astrom%20bicycle%20dynamics%20and%20control%20r2.pdf
Per Eric och Mikael på cykel
Hej!
Alla i föreningen som vill är varmt välkomna till en liten HPV-träff /
utställning / titta-och-fråga på "Bilfri dag", torsdag den 22/9. Kommunen,
naturskyddsföreningen, NTF, "gröna bilister" (hm, okej då) m.fl. ställer
ut, och även då ett litet bokbord om HPV / vad man kan göra per cykel.
Det vore kul om några andra liggcyklister och cyklar än jag och mina egna
dyker upp :-). Köpes- eller egenbyggt, tre- eller två (eller en) hjul ...
Alla välkomna! Tält för folk och cyklar finns om det skulle börja regna.
Plats är Stora Torget från 12-18 ca, men det går naturligtvis att komma
när man kan. Jag vet att det är en vanlig vardag, men någon kanske har tid
och lust ändå? Hör av dig i förväg gärna om du kan.
Enklaste vägen från Stockholm är pendeltåget till Märsta, och sen ca 1 1/2
timmes cykelfärd till Uppsala. Från Märsta station tar man Stationsgatan
hela vägen den går (bl.a. uppför en backe och genom Ekilla), kör höger
längs 263:an ca 500 meter, och tar sen höger på 255:an. I Flottsund är det
skyltat in mot Uppsala / Ultuna eller Sunnersta, och den vägen (Dag
Hammarskölds) kan man åka hela vägen (ca 8 km) fram till slottet och stora
gula universitetsbiblioteket Carolina Reveviva, där Drottninggatan går ner
till höger. Man kan också ta Sverigeleden Märsta - Uppsala, fråga mig om väg.
Hopfällbar-åkare välkomna också, och då kan du ju ta tåget hela vägen ...
( Mikael Sundberg håller på att ordna en cykeltur / demo i "glad och
positiv anda" (inte vara arg :-) för bilfri dag åtminstone en dag om
året - "bilfri dag" blir inte bilfri i år - men det har inget direkt
organisatoriskt att göra med HPV-bordet som jag håller i. Däremot kan
man säkert vara med på båda, det är nog kul! )
välkomna!
Per Eric
HPV-bokbord : http://rosnix.net/~per/cykel/hpvs/bilfri2005.shtml
och till mig : per@rosnix.net · 018-462686
Bilder från Bilfria dagen (utlagda 24/9)
http://rosnix.net/~per/album/2005/09/bilfri/
Anders hjul!
Första gången jag träffade Anders Brage presenterade han sig som uppfinnaren av hjulet. Då hoppar man till lite. Är mannen galen? Har han storhetsvansinne? Nej det är en man som gillar att tänka lite utanför vår gamla vanliga fyrkant. Anders har provat lite olika saker. Här kommer några bilder och en presentation av några linjärexperimentfordon som Anders gjort. Presentation är gjord för ett velomobilseminarium och är på engelska. På vår maillista berättar Anders varför han håller på med såna här saker "det är roligt", mer motivering behövs inte.
Presentationen av några av Anders linjärprojekt. Line-Go A Linear Driven HPV Design Family. How the linear drive train adapts to the human motor. Ca 970 KB pdf-fil.
tak till liggcyklar kan tillverkas att fungera som en självhoprullande
rullgardin.
Med lite regndroppar på så blir de helt ogenomsynliga.
linjärdrift med trampor som åker på räls och drar i flatremssnöret,
gummibandsupplindat på vardera bakhjulet. Funkar som startsnöret på en
utombordsmotor. Inte lika effektivt som den vanliga rundtrampande rörelsen
och utanpåliggande kedjeklingor, mest beroende på att rörelseapparaten är
evolverad för en roterande rörelse, men även andra saker. Dock ej vikten
som är lägsta möjliga.
hjulet av fiberkomposit som är det lättaste och utan slang. Det kan
anpassas till olika grad av fjädring och ge små hjuldiametrar som klättrar
över småhinder på ett energikonservativt sätt.
hopfällbarheten medger att tingestarna kan tas med in och inte bli stulna.
Stilstudie linjärfordon
En liten linjärdriven scooter
Anders med kompis poserar
Text (utom de tre sista kommentarerna som J-I gjorde och inledningen förstås) och bilder Anders Brage
Lars förklarar nånting (foto FVDW)
Gårdagens träff i Stockholm var mycket lyckad. Vädret var superbra, läget i Kungsträdgården också och antalet (ligg)cyklister var fler än väntat. Många intresserade människor kom och tittade, kände och frågade allt de ville veta om våra ovanliga cyklar. Stämningen var bra och vi alla blev mer bekanta med varandra. Efteråt tog vi en liten tur.... titta på vårt samlade fotoreportage!
Vi samlades alla spontant någonstans på Kungsträdgården. (foto FVDW)
Det fanns ständigt många åskådare som resulterade i många testturer och demonstrationer. Peter var dagens förare i Frederiks velomobil (foto PER)
Testa... (foto LV)
Inte bara gamla gubbar cyklar liggis (foto PER)
Undersöker Dennis nylackerade trike... (foto PER)
Testa 2, trikar är populärast... (foto HZ)
Refats mycket fin konstruerat armdriven trike (foto PER)
Det blev många demonstrationsrundar på roddcykeln, fast just på bilden är det någonting som är mer intressant (foto LV)
Per-Eric och hans höga Jouta (foto LV)
En unik Cannondale rullar runt i Stockholm (foto FVDW)
En riktigt fin cruiser (foto PER)
Trevliga samtal rundomkring Haralds Hase trike (foto PER)
Detalj på Harald sin Heinzman hjälpmotoranläggning i framhjulet (foto PER)
Erik pratar med intresserade (foto FVDW)
Anders tog med sin hopfällbara cykel (foto PER)
Sen skulle vi ta en liten tur i Stockholm. Här har vi Rifat med sin självbyggda APV (foto LV)
Hela Turen och lite extra från Harald sin GPS (HZ)
Först åkte vi till Skeppsholmen, mycket folk där (foto LV)
Frederik på sin "roddis" (foto LV)
Efter Skeppsholmen fortsatte vi runt Djurgården, här Harald bakifrån (foto LV)
Där smakade vi på sommarens (sista?) mjukglass (foto HZ)
Intressant skugga? (foto FVDW)
Och sen hamnade de sista tappra liggisterna i hamnen för att se på alla möjliga fordon (foto FVDW)
Här har vi Haralds industrikonstverk (foto FVDW)
Tyvärr inga bilder från Dennis (hemliga?) projekt...
(c) Fotografer: Per-eric Rosén (PER), Harald Zahl (HZ), Lars Viebke (LV) och Frederik Van De Walle (FVDW)
Alla Per-Erics bilder finns här: http://rosnix.net/~per/album/2005/09/hpvs/
Ritningen på ormen!
Dirk Bonné vår favoritcykelbyggare har gjort det igen. Han har byggt en vidareutveckling av sin BabyPython till sin kompis Marc. Läs mer och se bilder på sidan http://dirkb.dnsalias.net/pythonmarc.html.
Vad är Python för något? Jo en sorts "open-source" projekt för en annorlunda liggcykel. Läs här http://www.python-lowracer.de/.
Olaf trogen skribent här och känd cyklist har byggt en variant kallad Monty med inspiration från bland annat Dirks BabyPython, läs mer här http://www.liggcykel.se/montypage.html
Janne Almqvist i badkaret ursäkta Quest.
Janne Almqvist vår lågflygande reporter tog med sig familjen till Dronten och testade Mango och Quest. Här är rapporten:
http://almkvist.se/Europa2005/Dronten.htm